Dag 11: Mina Syskon

Jag har en bror som är 8 år yngre än jag. 8 år är inte så stor åldersskillnad nu längre, men det var mycket när jag var 18 och flyttade hemmifrån. Detta är kanske både på gott och ont. På gott för att vi säkert har klarat oss bättre undan stora fajter, avundsjukor, och konflikter om vare sig prylar ellet föräldraruppmärksamhet. Men även på ont, då det betydde att när jag flyttade hade vi fortfarande inte riktigt lärt känna varandra. Vi har haft ett par okej halvchanser senare, men jag tycker att det fortfarande haltar och är eftersatt och det står högt på agendan när jag kommer tillbaka. Jag kan ibland känna lite att jag övergav min bror, för den dagen jag flyttade hemmifrån såg jag nästan aldrig tillbaka, kollade "läget" för sällan/aldrig och inte har jag så mycket minnen från den tiden heller. Men alla förutsättningar finns och det löser säkert. Jag har ingen storebror, men ibland kallar jag Huddinge-hjälten för min storebror. Han kan gå ganska hårt åt mig, nästan skälla ut mig när han försöker guida och ge support. Mycket nyttigt (jag ser för övrigt liknande drag hos kvinnan med de vackra gröna ögonen... :-)
Inte heller har jag någon lillasyster, men jag brukar ibland kalla min nästkusin för det. Känner att jag har lite broderliga instinkter bubblande strax under ytan när jag umgås med henne, nästan lite beskyddande. Kanske ett substitut för systern jag aldrig fick?