Baby, i'll be home for christmas

Hej gumman, nu är jag snart hemma hos dig.

Skräp-post

Jag får en himla massa skräppost på mina olika mail-konton, och brukar ögna igenom den snabbt för att se att jag inte slänger nått av misstag. När man sett 10.000 viagra-annonser så blir det lätt att man slänger allt. Men när jag kollade närmare så började jag se ett mönster, internet har förändrats. På nått sätt har jag skissats upp som en tänkbar kund för nya olika sorters företag. Och de är inte längre helt ute och simmar. Jag får bl.a. reklam för eller emot; bättre hus-lån, hår-avfall, ledgångsreumatism, förlovningsringar, söka lägenhet, matlagningskurser och miljövänliga bilar osv. Hur går detta till? Lämnar jag spår efter mig? Eller är jag bara en sån som tänker för mycket och läser själv in i det? (ska tilllägga att jag även får reklam för trevliga damunderkläder och sluta-röka-kurser, så alla är kanske inte så nära målet?)

Dag 20: Den här månaden

Jag skojar verkligen inte när jag säger att denna månaden är speciell.

- Flyttat ut ur lägenheten
- Packat allt min bohag i en sjö-container
- Slutar på det kontoret jag just nu jobbar på
- Påbörjat snack med min kompis som vill köpa in sig i en andel i min öken-villa
- Lägger ut samma villa till riktig försäljning
- Letar ny bostad i hemmastaden, tillfällig eller permanent
- Säger "vi-ses-snart-igen" till många av mina vänner
- Säger "hej då" till några favorit-platser
- Kommer att besöka 5-6 länder
- Kommer att gå på min första skolavslutning på många, många år.
- Återvänder till mina barn
- Firar min första jul med barnen på annan dag än den 24.e
- Firar min första jul med kvinnan med de vackra gröna ögonen
- Tillbringar en vecka i favorit-hufvudstaden, där jag kan börja känna mig hemma
- Avslutar med en nyårsafton, favoritkvällen på hela året.

Dag 19: Det här ångrar jag

Klart jag ångrar en massa. En del praktiska saker som att köpa hus här i öknen eller att inte gå på universitetet, men kanske ännu mer saker jag sagt och gjort mot människor. Ibland har jag varit alltför orättvis, okänslig, småsint eller bara gjort och agerat ogenomtänkt.

Det viktigaste är att man kan förstå det antingen samtidigt eller efteråt. Kan man inte göra något åt det så kan man ialla fall lära sig av det. Jag har förstått och tänkt igenom mitt bagage, blivit klarsynt. En del saker gör jag inte om, men perfekt har jag minsann inte heller blivit! Ens skavanker bidrar till ens personlighet - på gott och ont.  

Lördag

I dag har sovit lite längre, träffade min korta syriska vän och hans fru i går, vi åt middag på Scarlett's och satt och pratade till ett på morgonen. Det var extra segt efter en heldag på östkusten med mycket frisk luft, sol & snorkling. Tillbringat morgonen med att surfa på 2.a-handlägenheter och skickat intresseförfrågningar. Lite väl dyrt för en del av dem, men frestande. Nu tvättar jag, förbereder mig för dagen. En tur till kontoret, bankärenden och annat liknande tråk-praktiskt. I kväll en tur till marknaderna med chefen, ska köpa några julklappar och beställningar jag har av folk.  Det värmer fortfarande att en insändare jag skrev häromdagen på DI blev framröstad till den bästa. Över 100 personer gav den 5 i betyg och ingen hade gett något annat betyg än 5, varav 5.0... Sitter och förfasas lite över min tonårings skolresultat, verkar som att de kan bli så bra så att jag måste ta med henne på en tur till NYC. Undrar om kvinnan med de vackra gröna ögonen vill följa med?

Dag 18: Min favoritfödelsedag

Jag både älskar att fylla år och att ordna fester och att det ena leder till det andra är perfekt. När jag fyllde 30 och 37 är de bästa, framförallt förstnämnda. Då hade jag hyrt en lokal i barnens skola, bokat ett band, beställt en kallskuren buffe från Italienska föreningen i stan och bunkrat massor av dryckesgods på resor i Tyskland och Danmark. Det blev en dundrande fest. När jag fyllde 37 hade jag varit skild i ett år och ville kanske lite extra ställa till med fest. Jag behöver inte fylla jämt för att fira, födelsedag som födelsedag. Jag abonerade en källarlokal på en fransk restaurang i stan, mysig med källarvalv och egen liten bar. Ingen rungande fest, men bubbel & vin, snittar och inresta från både Danmark och Stockholm.

2 viktiga frågor i sammanhanget:
Blir min 40-årsdag bästa födelsedagen av alla?
Kommer jag att kunna vänta tills jag fyller 40?

Farväl

Nu inleds sista veckan och jag ska ta farväl av ett par platser som jag gillat här nere i öknen. Först ut är snorklings-tripp till östkusten. Nästa fredag en fisketur följd av en pub-kväll med alla jag känner. Lördagkvällen blir nog bara en lugn måltid med typ de par närmaste.

Lägenheten är nu tom och det återstår bara att göra upp med elverket och internet-leverantören och sånt. Hej då lägenheten!

Dag 17: Mitt favoritminne

Jag kan faktiskt inte plocka något enstaka. Jag har en hel hög att välja ur, har rest i massor av länder, fått 2.5 barn, gift mig, träffat kärlek, sett fantastisk natur, hört mina favoritband live osv. Kanske har jag många kvar att uppleva? Man kan möjligtvis göra frågan mer intressant genom att gå in mer detaljerat i frågeställningen, tex musik-favoritminne, mat-favoritminne, sex-favoritminne, osv, osv. Men det har jag inte tid med idag!

Packad igen

Jag är värre än e zig...are. Flyttar varje år. Denna gången sliter det förhoppningsvis mindre på möblerna, de är inpackade individuellt som om dom vore små julklappar!!!

Dag 16: Min första kyss

I ren iver fick jag ju med den här storyn redan i "Dag 2", under ämnet Min fösta kärlek. Fast kärlek var det ju inte, dock den först kyssen. 13 år var vi, hon hette Magdalena, platsen var nått scoutläger utanför Mölle, fast hon var från Småland. Sprang faktiskt på henne igen 5-6 år senare då en lumparkompis kände henne, men vid det laget hade det runnit en del vatten under broarna. Nu vet jag inte var hon finns och jag är 38 år och har allstå ett kvarts sekels expertis på ämnet. Kunde man trott. Nä, man är ju inte så fulllärd att man inte ställer upp på att träna ytterligare. Gärna snart!

V. 48

Nu sitter jag förpassad till balkongen. Inne i lägenheten är 6 gubbar som packar allt det jag inte packat (fast jag packade dock 95 kartonger!). Skönt att slippa packa glas, tallrikar osv. De slår också in alla möbler i skyddstyger, bubbelplast runt tavlor och elektronik. I morgon kommer de tillbaka och bär ner allt i containern. M.a.o näst-sista gången jag sitter på den här balkongen... Mina kompisar slår lovor kring huset. I går kom först Roger och hjälpte mig skruva isär möbler samt hämtade allt ur kyl och frys samt en kasse sprit, sen min amerikanska vän som också tagit sig hit för en night-cap. De verkar ledsna att jag ska resa. Själv är jag inte så ledsen, jag har nog av öknen nu och behövs bättre i hemlandet. Längtar hem.

Senaste veckan har jag missat en hel del nyheter då jag var på resa i Pakiland. Därför lyckades jag inte bättre än att jag fick 5 poäng...

http://www.dn.se/nyheter/nutidstest/nutidstestet-vecka-48-1.1220602

Dag 15: Mina Drömmar

Jag har precis hur många drömmar som helst. Framtidsplaner. Så många att jag ofta blir ombedd att "ta det lugnt", "ta ett djupt andetag", "tänk inte så mycket på det" osv. Jag tror dock att man kan påverka sin framtid genom att drömma om den. Den idrottsmannen som drömmer om guldmedaljen hela sitt liv får den troligtvis jämfört med en jämbördig idrottsman som drömmer om nått annat. Jag är inte så intresserad av pengar och prylar, hellre då resor och bra boende. Just nu drömmer jag mest om att kunna bli en bra pappa, att kunna ta igen de förlorade åren, fylla gapet, upprätta en vettig vardagsmiljö för mina barn. Sen drömmer jag så klart om kvinnan med de vackra gröna ögonen. Försöker fantisera om de olika vägskälen vi har framför oss och gissar på vilka situationer vi kan hamna i. Inte bara när det gäller boende och resor, men även känslomässigt och vänskapligt. Jag har en avlägsen och ganska lite dröm om att en dag öppna en liten restaurang. Den drömmen är inte tillräckligt stark ännu, den får mogna i typ 20 år till.

Vinter-värdar i P1

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3300

Detta är nytt för mig! Man blir lite nyfiken, om än inte utan blandade känslor. Som ett stort fans av sommarvärdarna så är det programmet nästan lite heligt. Men så konservativ är jag inte, det är värt ett försök.

Dag 14: Det här hade jag på mig idag

"Det här hade jag på mig idag", det var ju för tusan med på Dag 10?! Men om jag nu ska följa den här ambitiösa mallen så ska jag . Jag hade svarta strumpor, okänt märke, och eftersom det var herrstrumpor så var det även okänd storlek. Skor från min favoritbutik i Malmö som säljer lite för dyra skor, men dom är bra. Jag har i många år försökt förklara för min mamma uttrycket "jag har inte råd att köpa billiga skor eller billiga klockor ", men jag tror inte jag har lyckats. Brallorna har jag skaffat på H&M i London när jag var där på liten kärleks-weekend för lite för länge sedan, det är snart dax för en sådan snart igen tycker jag (kärleksweekend allstå, inte nya brallor). Svart livrem i läder. Det fuskar jag aldrig med på jobbet. Är skorna svarta så ska livremmen vara svart. Och egentligen klockremmen med. Men klocka har jag sällan. Kallingarna är vanliga boxerskorts, vit-blå finrandiga. Skjortan är skräddad och bär mina initialer, lite vardagslyx som jag unnat mig, men ärligt talat så är det faktiskt billigare. Skortan stryker de på nolltid på hotellet i Pakistan, bara att ringa receptionen så kommer dom SPRINGANDE. Det ska jag testa nästa gång jag är på Scandic. Ska ringa receptionen och fråga "Hejsan, hejsan, kan inte du ta och springa upp på 314 och hämta min skjorta, jag vill att du stryker den". Troligtvis hade receptionisten då ringt polisen, vakten eller psykakuten för att anmäla mig. Dax att vänja sig av med sånt inför hemflytten, det lär inte heller vara någon mer som tänker bära väskor åt mig på länge nu. Slutligen så hade jag ju en slips, det var faktiskt skönt när jag kom fram till Islamabad, under 10 grader här och jag reser utan kavaj korkad som jag är. Jag tänkte inte på att det är kallt här uppe i Norr i December. Så fick ni veta både vad jag haft på mig och vad jag borde tagit med och haft på mig.

Dag 13: Den här veckan

Den här veckan är lika kaotisk som många andra, kör hårt (eh, ganska hårt ialla fall) 18 timmar om dygnet och bränner ljuset i båda ändarna. I söndagskväll flög jag till Karachi för 2 dagars möten. Det blev lite lugnare än befarat, dels blev ett möte inställt första dagen, och sen igen dag 2 då min chef snöat in på Frankfurts flygplats. Dag 2 flög vi med PIA (a.k.a. Pain In Ass) till Lahore för 1.5 dygn där. Fortsatte som de tidigare dagarna, möten det ena efter det andra och sen sena middagar till nästan midnatt och sen kolla mailen innan jag somnar, vilket man måste fortsätta med när jag vaknar. Jag har nämligen en ofrivilligt blackberry-free vecka, den verkar vara sönder, eller så finns det någon annan anledning till att den inte funkar i Pakistan. Det brukar den annars göra. Frågan är dock, är det kanske nyttigt för mig att vara utan min BB i en vecka? Borde jag vara utan den mycket mer, säg, alltid? Ska fundera på det där innan nya jobbet börjar i Sverige. Nu har jag hastigt och lustigt hamnat i Islamabad. Bilfärd i 4 timmar över bergen. Vår chaffis är en riktigt hejare han. Tänk att lyckas få upp en sån liten bil i 150 på en bergsväg? I dag sa jag faktiskt till, bilen har ju trots allt inga bälten. Men!!! Nu var det ju sista gången, kanske behöver jag aldrig mer flyga PIA eller åka på dom bergsvägarna! 1,5 dagar kvar innan jag flyger kära goa Emirates tillbaka till öknen. På kvällen kommer några kära vänner förbi med ett tungt uppdrag. Bartömning. Det är hela helgens tema, jag har nämligen fått reda på att jag inte får ta mitt bar-innehåll med i containern, så nu ska jag på ett smart sätt tjuvgömma mina flaskor i botten på många av mina kartonger...